Mitt ovetande

Alltså, i och med att jag aldrig tänkt skaffa barn så har jag liksom inte heeelt intresserat mig för graviditeter och liknande. Det var i ungefär vecka 20 barnmorskan berättade för mig att livmodern inte pressas ut när man föder utan det är ju självklart moderkakan. Jaja, hur ska man kunna veta det liksom?
Jag har även inte haft en aning om hur det skulle kännas att vara gravid, jag visste inte vad foglossning var, jag visste inte vad det fanns för bedövning, och absolut ingenting om hur en förlossning gick till.. jag har liksom fått känna efter lite själv hur de känns o tänka att "de här kan nog vara det här" osv.
Det jag vill komma fram till är att berätta om Bertils epileptiska anfall som han haft i mig. Jag är en relativt lugn person och oroar mig nog för lite egentligen, men är det en sak som jag funderat över så är det om Berra har epilepsi. Ungefär varje dag har jag känt dunk i magen, i takt, i flera minuter. Kära nån, har jag tänkt.. detta kan liksom inte vara normalt?? Men sen har jag tänkt att han överlever ju varje gång, så konstigt! Nu när vi hade Nina och Vibeke på besök ifrån Norge så berättade jag detta för dom och då säger Nina "men frida, är det inte hicka då?" "nääääeee", sa jag. EH.. nu i efterhand, JO DE E KLART SOM FAN ATT DE E HICKA!! Jag har googlat, och det är hicka. Så jävla skojigt att man får reda på det i vecka 39!! Bertil är frisk, hans mamma däremot borde nog undersökas..


// Blir mamma om kanske 6 dagar, känns tryggt va??